Hur gick det till, och hur såg verktyget, frishyveln ut? En konvext svängd fris med fiberriktningen tvärs med den konvexa formen. Hur såg ramverkets profilhyvel ut för en hyvling i mot och sedan med fiberriktningen?
Jag har inte heller hittat särskilt många välvda hyvlar för konvex hyvling, varken i litteratur, i hyvelsamlingar eller på nätet . De är mycket mer sällsynta och det finns betydligt fler korta, välvda och tydligt anpassade hyvlar för konkav form. Jag har ännu heller inte sett en profilhyvel ämnad för en konvex profil.
Är det möjligt att hyvla så fint och kontrollerat och få det så fint som på dessa fyllningar/speglar med en traditionell rak frishyvel och en rak ramverksprofilhyvel? Det blir ju en ostadig hyvling med en liten minimal anläggningsyta vid stålet. Behöver om så, en sådan rak hyvel ändå ha någon speciell egenskap? Ett justerbart anhåll eller kloss för att inte vippa? Vara extra kort?… Ett närliggande förskär till profilstålet på frishyveln bör vara en fördel. Går det att bara ställa stålet så fint att det går hyvla jämt och kontrollerat utan att det kommer bli hackigt? Har det mest med erfarenhet och skicklighet att göra, eller finns det några mera trix…?
De hyvlar jag hittat med sula för en konvex hyvling har alla haft ett rakt lipat stål för en konvex plan yta utan profil som går att vända i två riktningar. Med dessa profiler blir hyvlingen möjlig i en riktning. På det konvexa ramverket går hyvlingen först uppför emot fiberriktningen till nerför med fiberriktningen. På fyllningen blir det ju konvext på tvärs med fiberriktningen.
Det är ju faktiskt möjligt att hyvla konvext med en rak hyvel (åtminstone i teorin…), bara att det blir en minimal anläggningsyta på ämnet…
Jag tänker att det är samma frishyvel för både den konvexa som till den raka profilen på konvexa fyllningens fyra sidor, och samma profilhyvel till de fyra delarna i ramverket, de båda svängda och de raka delarna. Men att dessa verktyg kanske kan ha haft något slags anhåll eller kloss som går att justera efter radien för att inte hyveln skall vippa och hacka. I mina försök hittills med några olika hyvlar jag gjort tester med har jag fått ett hackigt, ojämnt och inte riktigt ett tillfredsställande resultat.
Det är ju inte heller svårare fibrer tvärs på en konvex eller konkav fyllning än vad det är på en plan fyllning. Det är formen som ställer kravet på verktyg och inte minst hanteringen av detta. Fibrerna är lika mycket tvärs!
På Ragvaldsgatan 20 fanns det ett skåp i var hörn av salen. Varje skåp hade fyra välvda dörrar med fyllningar med konvex fris i överkant och underkant. Det blir 32st konvexa friser och lika många konvexa ramverksprofiler som snickaren har gjort bara här! Vid tiden för tillverkningen kring mitten av 1700-talet , var dessa metoder med all säkert vedertagna för detta skrås hantverkare.
Jag har kopierat profilerna från förlagan och tillverkat profilerade hyvelstål från skrotade hyvlar men sparade gamla stål. Stockarna gör jag i torr björk i lämplig dimension som jag har haft liggande. Dessa ämnen maskinarbetas och jag väljer modeller som är ganska enkla att göra med de idéer jag har. Jag vet ju inte vad resultat det skall kunna bli? Ramverkshyveln med rak stock får en ca 65 graders brant lutning för profilstålet och kommer då bli något lite tyngre att hyvla med. Jag har minimerat spånöppningen som blir ca 1mm, detta då den ska skära av fibrer delvis i motträ.
Frishyveln får ett snedställt 45 graders lutande stål, mått med vinklar efter en befintlig bra frishyvel. Förskäret fäller jag in med ett ganska litet mellanrum på ca 22mm.
Jag har funderat kring justerbart anhåll eller kloss att ta till för den konvexa radien på de hyvlar jag har på gång att tillverka. Det är inget jag sett på annat en på hyvlar för plana ytor, konvexa eller konkava. Men det är något som skulle vara ganska lätt att testa. Det bör bli bättre stöd för en jämnare gång då tänker jag så länge stödet är kvar på ämnet.
2 dagars mini workshop i Mariestad
Nu i mån- och tisdags hade jag har engagerat Tomas Karlsson och Patrik Jarefjäll i en workshop kring dessa konvexa profiler. Båda är lärare på Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet i Mariestad. Jag försökte få med även Roald Renmælmo i denna lilla mini samling, det krocka dock för honom med annat arbete. Med utgångspunkt från mina 1700-tals dörrar och dess profiler har vi nu dykt ytterligare en bit på djupet. Jag presenterar mitt gästhantverkareprojekt och de frågor jag stött på. Vi stöter och blöter de tankar jag har med mig. Vi finner inte heller nu något i den här tillgängliga litteraturen som beskriver verktyg för denna typ av konvexa snickerier.
Det talar för att verktygen kanske inte skiljer ut sig särskilt mycket från de för tillverkning av raka profiler, men så som det gör när är konkava.
Med frishyveln jag har med mig, har jag hunnit och gjort ett litet inte riktigt lyckat eller godkänt test med. Sedan har jag gått på denna hyvel igen och stämt ur i hyvelns främre del för en justerbar kloss att kunna följa den konvexa radien med. Med ungefär så långt kommet och inget mer hunnit att testa möter jag upp Tomas och Patrik i Mariestad med mina två, fris-och ramverksprofilhyvelämnen. Till det har jag förberett med limmade ramverk-och fyllningsämnen att testa på. De fyra dörrarna som bildar det kompletta originalskåpets dörrar och en verktygskista för ändamålet följer också med.
Det återstår lite finlir med sulan på ramverksprofilshyveln som jag gör med ett par ”Hollow & Rounds”hyvlar, samt en sims- och en ställbar sims & falshyvel.
Med nybrynt stål och efter ytterligare några gångers lite fint justerande av den profilerade sulan testar jag nu på ett konvext ramverksämne. Med fint och försiktigt ställd avverkning hyvlar jag sedan fram en med mycket lyckat resultat, en konvex ramverksprofil. Hyveln fungerar suveränt! Inget anhåll eller kloss för radien behövs! Jag pressar ganska hårt och följer ändå ganska lätt med i välvningen. Ramverksämnet sitter och sticker tillräckligt långt ut i från bänkhakarna att jag kan hyvla profilen utanför själva bänken. Lämplig modell hyvelbänk för dessa snickerier är ett annat kapitel, men bänk med öppen framtång har fördelar i vissa moment.
Frishyveln: Mitt stål jag valt är brett gör en fris som kommer bli ca 50mm, ca 8mm bredare än origonalfyllningens fris på 42mm. Med att också valt att göra en hyvel av Krenovtyp, utan kindbackar har gjort att jag plusat på också sidornas tjocklek som vidare gör hyveln ytterligare bredare till en bredd av 76mm. Den har då blivit lite extra stor o klumpig och lite obekväm för händerna. Dessutom har jag inte fasat eller rundat av den mer en bara baktill.
Tomas och Patrik gör justeringarna som vi enats om på denna frishyvel, bl.a. att ta av 3mm på var sida, den blir då 70mm bred i stället. Finjusteringar görs av sulan samt en bryning av stålet. Sidoanhållets djup tas ner till hälften på då 10mm som då kortar anläggningssträckan vid den konvexa hyvlingen, men den blir bara ett par cm kortare än själva hyvelns längd. Med att justeringar blivit gjorda och kanterna fasats så har frishyveln blivit bra mycket bekvämare att greppa om.
Så dags för ny test på konvext fyllningsämne med den justerade Frishyveln. Med mitt infällda stöd för att följa radien går min hyvling mycket jämnare. Utan detta blir det betydligt svårare för mig och jag lämnar något hakigt resultat.
Patrik testar och hittar på ett par tag tekniken! Han fixar denna tvärs fibrerna, konvexa frishyvling utan stödet för välvningen. Med ett perfekt och fantastiskt bra resultat kan han nu lägga till ”konvex frishyvlare” i sin CV!
Det fungerar alltså, och inget stöd behövs! Jag har för min del nu att jobba lite mer med att hitta denna teknik och få den i kroppen. Vi stannade här, vid Patriks resultat och framgång för en summering och avslut av dessa två dagar. Dessa hyvlar fungerar nu för att ta fram konvexa ramverksprofiler och att hyvla en konvex fris.
Vi har också haft diskussion om flera olika delar i detta. Så som det blir kring detta uppdrag med att ge sig på och försöka hyvla konvexa profiler. När det inte heller varit en metod som vad jag/vi sökt e kring, funnit detta dokumenterat. Men med originalen så finns ändå dessa som bevis på att detta var vad något man kunde och gjorde, och nu vi har verktyg, metod och resultat!
Några ytterligare tankar som kommit på tal. Frishyvelns ståls snedställnings vinkel: Hur denna vinkels grader möjligen påverkar vid en konvex hyvling, en fråga som kvarstår. Slitaget: Kanske lämpligt att som använda ett hårdare och slitstarkare träslag en björk för livslängden på stocken. Detta för att vid konvex hyvling blir på en rak stock allt tryck och slitage rum på en liten yta kring stålet och spånöppningen, som troligen kommer gröpa ur stocken kring stålet så småningom. Eniga är vi om att lämpligt är att grovavverka med liten skrubbhyvel för att spara frishyvelns skärpa då här är mycket material att ta bort.
Konvexa svängda profiler 